Funderar över det här med kommunikation

När man är ledig så här många dagar så hinner man tänka många tankar klart.
Det tycker jag är befriande.
Just idag har jag tänkt på det här med kommunikation och vad fort allt går!
När jag var barn, nu är det ju i och för sig en hel del år sen men ändå.
Jag bodde på en underbart vacker plats vid namn Stamåsen

(Mitt barndomshem närmast i bild)

Där bodde jag med min mormor och morfar, i huset intill bodde mormors bror och hans familj.
En bit därifrån bodde en annan bror till min mormor.
De hade telefon, om man ville ha tag i någon i byn så ringde man dit och så sprang de och hämtade den det gällde!

När jag många år senare var aktiv i Metall så var jag ofta till Stockholm och då som nu hände det att det tågen var försenade och oj vad jag önskat att det funnits telefon på tågen,

Så småningom kom det ju också särskilda telefoner på tågen.
Idag har man telefonfria kupéer på tåg!!

Och telefoner finns nog i stort sett hos alla, inte ovanligt att det finns flera telefoner i ett och samma hem!
Dessutom är ju en telefon idag mycket mera än en telefon, det är ju en hel dator som man kan sköta det mesta igenom.

Att skicka mail är den naturliga kommunikationsvägen både privat och i kommunen.
När jag i början av 90-talet var politiskt aktiv var det ju ingen som använde det.
Idag vet vi inte hur vi skulle klara oss utan!

Ja tiderna förändras och mycket blir till det bättre.
Tänker på min gamla mormor och hur hon skulle hantera den nya tekniken.

Jag är ganska säker på att hon skulle anmäla sig till en cirkel på ABF i seniorsurf!
Här sitter hon tillsammans med min mamma i köket hemma i Strömsund

Detta var lite av mina vardagstankar idag på trettondagsafton

Tankar på Mors Dag

Min mormor och morfar

Var till Gävle och åt lunch med en av mina söner, hans fru och son.

När jag åkte genom både Gävle och Sandviken mötte jag många som kom bärande på blommor.

Antar att de var på väg att gratulera sin mamma eller någon annan kvinna som spelar en stor roll för dem i livet.

Mina tankar går till olika mammor jag mött i min egen släkt och deras olika förutsättningar.

Mina tankar stannar till hos min mormor.

Hon föddes 1903. Hennes skolgång var minmal och hon fick tidigt börja jobba som "lillpiga".

I hela sitt liv fortsatte hon att städa åt andra för en skitpeng.

De var hos de "fina" familjerna mormor städade. Det var till de hemmen hon fick bära med sig dammsugare, köksstege eller vad det nu var som fattades i dessa välbärgade hem.

Att deras "piga" fick släpa detta genom hela byn var väl inget de tänkte på, hon var ju bara en städerska.

Aldrig klagade hon eller uttalade ett ont ord om dessa människor. Nej snarare tvärt om! Hon var så tacksam att hon dög. Att hon dög att ta reda på ders skitiga byk.

Jag växte upp hos min mormor och morfar så hon hade ju något av en modersroll för mig.

Minns också den trygghet hon kunde förmedla.

Kommer särskilt ihåg en gång när jag följt med henne och städat, jag var väl ca 7-8 år.

Vi bodde då ca 4-5 km utanför Strömsund och gick hem i mörka kvällen.

Jag var lite mörkrädd, särskilt när vi skulle gå förbi en stor tall där det spökade (det trodde jag iallafall).

Hon tog mjukt min hand i sin och kramade den och just då i det ögonblicket trodde jag att ingen ondska någonsin skulle kunna nå mig.

Jag önskar att alla barn får känna den tryggheten och tilliten.