Intressant möte

Idag har jag upplevt en människa. Verkligen upplevt.
Vid lunchtid begav jag mig i sällskap av Bosse från vårt suveräna kommunarkiv till Gästrike Hammarby.
Anledningen till utflykten var att vi skulle uppvakta en 97-åring, Carl-Adolf Murray, tidigare kyrkoherde i bla Ovansjö numera en kulturbärare av stora mått.
Varje sommar ordnar han aktiviteter i Stenhuset i Hammarby.
Ett sagoligt vackert Hammarby mötte oss i fullt solsken och en bedårande trädgård ramade in huset som var vårt mål.
Gästfriheten omfamnade en när värden slog upp dörren.
Sen var jag totalt trollbunden i flera timmar.
En sådan personlighet med glimten i ögat och en värme som det måste vara få förunnat att kunna sprida.
Och vilken berättare! Och så många kloka ord!
"Många människor går baklänges in i framtiden, ser mera bakåt än framåt" är tänkvärt som så mycket annat som denne pojke sa. För man måste faktiskt kalla honom pojke med nyfikenheten och skrattet nära till hands.
Hela hans hem blommade, i ett hörn fanns en högrest växt, en papyrus, som faktiskt hade sina rötter från Selma Lagerlöf.
Och jag fick med mig en planta hem. Gissa om jag ska vårda den ömt och kärleksfullt!
Detta är ett möte jag ska gömma i mitt eget arkiv för att ta fram dagar när det är tungt.

Sortering av barn

Läser i Aftonbladet idag att det nu är fritt fram med betyg, eller skriftliga omdömen som det så vackert heter, redan på förskolan.
Man tar sig åt pannan och funderar vilket samhälle är det vi vill skapa för framtiden.
Ska barn sorteras in i fack från de är sex år. Vad är det man ska betygsätta om de är "snälla" och anpassningsbara? Eller vill man se till att sortera utifrån vilka som det ska satsas på eller vilka som inte äv värda att satsa på? Synen på barnen blir allt mera cynsik.

För inte länge sen läste jag att man i en kommun tyckte att lärarna där barn fick höga betyg skulle få högre lön.
Vilka konsekvenser skulle det få?

I områden där det bor många barn med invandrarbakgrund är ofta betygen lägre och det är förstås inget fel på de barnen. Det enda är att de inte är födda med svenskan som modersmål. Klart att det är svårare att klara skolan innan man lärt sig det språk undervisningen sker på.

Det behöver man väl inte vara Einstein för att fatta.

Ska man vara glad eller?

Nu har jag suttit och ugglat framför datorn för att invänta resultatet från Kyrkovalet.
Alla distrikt är inte räknade än men de allra flesta.

Det ser ut vi som vi sossar ökar men det är marginellt, vi ser ut att behålla de 71 mandat vi har på kyrkomötet. Ska man vara nöjd med det?

Nej verkligen inte tycker jag. Vi borde ha haft förutsättningar för att öka med något mandat.
Det man kan glädja sig åt är förstås att moderaterna ser ut att backa rejält, det gör förresten de övriga allianspartierna också förutom KD.

Jorå lite småhöjd kan man vara åt att allianspartierna minskar.

Den mest överskuggande känslan är dock att Sverigedemokraterna ökar som det ser ut med tre mandat.
Nu hade de själva säkert tänkt sig ett riktigt genombrott och det kan man väl inte säga att det blev.
Men det oroar ändå att främlingsfientligheten och rasismen får ett starkare fotfäste i landet.
Det är något som vi banne måste ta på allvar och på alla plan i alla lägen kämpa emot!

Nu går jag och lägger mig och funderar vidare över hur det kommande året bäst ska användas för att vi ska göra ett riktigt bra val så att högerregeringen blir arbetslös.

Nu ska det bli skärpning!

Bedrövligt är väl det enda rätta ordet om jag ska beskriva min blogg:( Ambitionen var då allt bra mycket högre när jag startade denna blogg.
Ingen mening att gråta över spilld mjölk sägs dag så nu ska det blir skärpning.
Det finns förstås hur mycket som helst att fundera över.
Om en månad har vi socialdemokrater kongress.
Efter det ser jag fram emot en aktiv debatt fram till valet där vi visar på att det finns bra alternativ till den djupt orättvisa politik som förs av dagens regering.
Valet ska vi vinna med egen kraft och egen politik